Reportage: PYC i Västerbotten

”Vi märker att ni har träffat våra chefer”

I Västerbotten gör sju kommuner tillsammans med sin FoU-enhet en gemensam förändringsresa för att förbättra stödet till en målgrupp som funnits där hela tiden men kanske inte alltid varit så synlig: föräldrar med kognitiva svårigheter.

Nanna Forsgren vid FoU Socialtjänst i Region Västerbotten berättar att allt började vid en utbildningsdag där flera kommuner i länet deltog. Ett av inslagen var föräldrastödsprogrammet Parenting Young Children (PYC).

– Vi fick en aha-känsla den dagen! Vi träffar föräldrar med de här svårigheterna hela tiden men vi har inte anpassat arbetet efter dem, berättar Nanna som då arbetade i Umeå kommun.

Ett länsgemensamt utvecklingsarbete

En dialog som FoU Socialtjänst genomförde med länets samtliga IFO-chefer visade att kommunerna hade en önskan om att arbeta mer förebyggande och utveckla den egna öppenvården. FoU Socialtjänst sökte och fick medel via den statliga satsningen Uppdrag psykisk hälsa och erbjöd alla kommuner i Västerbotten att delta i ett utvecklingsarbete. Sju av femton kommuner hakade på.

PYC i Västerbotten
Sju av länets kommuner har deltagit i det utvecklingsarbete som letts av FoU Socialtjänst under 2020–2021: Dorotea, Lycksele, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Vindeln och Vännäs. Sedan tidigare användes PYC i Umeå och Nordmaling. De två kommunerna har därför inte deltagit direkt i utvecklingsarbetet men bjudits in till nätverksträffarna.

I Umeå är det 8 medarbetare som har gått PYC-utbildningen, i Skellefteå 5 och i övriga kommuner i länet en eller två personer.

Den gemensamma målbilden var att föräldrar med kognitiva svårigheter ska kunna erbjudas ett anpassat föräldraskapsstöd som hjälper dem att utveckla grundläggande omsorg om och samspel med barnet.

– Vi var tydliga gentemot kommunerna att det inte bara skulle vara en utbildning utan ställde också krav på bland annat obligatoriska chefsdialoger och nätverksträffar, säger Nanna.

“Vi har kunskap om vad som faktiskt krävs”

Hon berättar att de har hållit hårt på kraven – allt för att lyckas så bra som möjligt med implementeringen.

– Vi har kunskap om vad som faktiskt krävs för att förändra ett arbetssätt och börja med ett nytt. Uthållighet är jätteviktigt. Allt fungerar inte på en gång utan det gäller att hålla i och hålla ut och att cheferna är med hela vägen, betonar Agneta Nilsson som också är verksam vid FoU Socialtjänst.

I maj 2020 bjöd Agneta och Nanna in till en upptaktsträff för både chefer och de medarbetare som skulle gå utbildningen. Syftet var att skapa samsyn kring målbilden, varför utvecklingsarbetet var angeläget och vad som krävs för att implementera PYC.

“Förutsättningar för ett effektivt ledarskap”

Parallellt med att medarbetarna åkte till Stockholm för att påbörja sin PYC-utbildning genomförde Nanna och Agneta en av de chefsdialoger som varit ett återkommande inslag i utvecklingsarbetet.

– Cheferna fick då en lightversion av det medarbetarna lärde sig under utbildningsdagarna: Vad är PYC? Vilken är målgruppen? Allt för att rusta dem så att de skulle kunna ställa bra frågor till medarbetarna när de kom hem, säger Nanna.

Syftet med de återkommande chefsdialogerna har varit att ge cheferna förutsättningar för ett effektivt ledarskap som stödjer, uppmuntrar, håller i och efterfrågar resultat. Under chefsdialogerna har Agneta och Nanna förmedlat kunskap om PYC, målgruppen och om implementering. Ett viktigt syfte har också varit att ge cheferna möjlighet att utbyta erfarenheter och få stöd och inspiration av varandra.

PYC-utbildningen består utöver de inledande utbildningsdagarna av sju digitala metodstödsträffar. Inom ramen för utvecklingsarbetet i Västerbotten erbjöds därutöver ytterligare metodstöd en gång i månaden. Medan det obligatoriska metodstöd som ingår i PYC-utbildningen fokuserar på metoden och att implementera dess olika delar, var det extra metodstödet i Västerbotten också inriktat på ärendehandledning. Allt metodstöd skedde digitalt.

Viktigt att snabbt börja jobba med en familj

Något som är viktigt för att komma igång med PYC är att de medarbetare som går utbildningen snabbt får en familj att jobba med. Detta var något som Agneta och Nanna puffade hårt för i chefsdialogerna.

– Vi hörde ibland att ”nja, det är ingen riktig PYC-familj”. Men vad menas med det? PYC är ett förhållningssätt och en arbetsmetod som med fördel kan erbjudas föräldrar som behöver ett anpassat föräldraskapsstöd för att bli stärkta i sin föräldraförmåga, säger Nanna.

Agneta upplever att hon ofta möter personal som inte tänker på att de i sitt arbete möter en målgrupp med kognitiva svårigheter:

– Det krävs kunskap och redskap för att identifiera kognitiva svårigheter och för att förstå att de svårigheter som föräldern uppvisar kan ha sin grund i en kognitiv funktionsnedsättning. Det är inte alltid det syns men det är väldigt viktigt att vi arbetar för att hitta de här familjerna så att vi kan ge dem ett anpassat stöd.

Något som både Nanna och Agneta tror har varit väldigt viktigt för implementeringen är det utökade metodstödet. Nanna beskriver att Anette Lundman, som har hållit i det, har kunnat spegla det nya arbetssättet i förhållande till den kompetens som redan finns i kommunerna.

– Genom att få en bekräftelse på det du redan kan, blir du mer modig och mottaglig för ett nytt arbetssätt. Anette har skapat en atmosfär där deltagarna delar med sig av sina erfarenheter och lär av varandra. Det har betydelse att någon möter och bekräftar dig i det svåra jobb du har. Så är det ju sällan när du går en utbildning men vi har haft det upplägget. Vi ville erbjuda förutsättningar och ett arbetssätt som gjorde att PYC-handledarna upplevde att de hade kollegor även om de fanns i en annan kommun.

Agneta fyller i:

– Den kontinuitet som metodstödsträffarna har medfört har betytt mycket – att någon håller i, ställer fördjupande frågor och stöttar.

Chefer har viktiga – men olika – roller

Agneta och Nanna kan inte nog betona chefernas viktiga roll i utvecklingsarbetet och för den fortsatta implementeringen. Samtidigt har chefernas förutsättningar sett olika ut: Vissa har varit enhetschefer medan andra kan ha haft rollen som IFO- eller socialchef.

– Alla chefer har inte möjlighet att vara tillgängliga på samma sätt, men genom utvecklingsarbetet och chefsdialogen har vi velat hjälpa alla oavsett roll, säger Agneta.

Medarbetarna har vittnat om att chefsdialogen har gett resultat: ”Vi märker att ni har träffat våra chefer”, är något som Agneta och Nanna har fått höra mer än en gång.

– Vi tänker att chefer som möter varandra och stöttar varandra är viktigt. Det är också en roll som de sällan får möjlighet att ha. Jag tror att det är viktigt att fundera över vad chefer behöver vid implementering av nya arbetssätt. De ska inte bara vara med i samma sammanhang som medarbetarna, de behöver också ett annat stöd för att lyckas med sitt uppdrag. Det är lika viktigt att medarbetarna får metodstöd som att cheferna har ett sammanhang där de stöttar varandra. Det är så lätt att tro att chefer vet vad de ska göra och det kanske kan verka förmätet att säga till dem att vi vet vad ni kan behöva, men vi har sagt det och vi tror att det har bidragit till att ta det här utvecklingsarbetet till en annan nivå, säger Agneta.

Behov av kunskap om målgruppen

Ett annat inslag i utvecklingsarbetet har varit ett månadsbrev som Nanna och Agneta skickat ut. Utöver att sprida information har månadsbrevet bidragit till att påminna om PYC, ”hålla frågan vid liv” och förmedla känslan av att befinna sig i ett sammanhang.

– Månadsbrevet har också varit ett underlag som medarbetare har kunnat berätta utifrån på APT och andra möten och det behövs. En vanlig kommentar i utvecklingsarbetet har varit att det behövs information om att vi möter de här föräldrarna inom socialtjänsten, säger Nanna.

Därför har hon och Agneta också uppmuntrat chefer och medarbetare att bjuda med kollegor till de nätverksträffar som anordnats.

– Precis som med chefsdialogerna har nätverksträffarnas syfte varit att öka kunskapen men också att få till ett kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte. Vi har haft teman som kognitiva nedsättningar, kognitivt stöd och samverkan, berättar Agneta.

Även det årshjul som Agneta och Nanna gjort har lyfts fram som något positivt.

– Det har varit bra att få en översikt över utvecklingsarbetet. Årshjulet fungerar som en sammanhangsorientering och ger en känsla av att vara en del av något större, säger Agneta.

Viktiga beståndsdelar i utvecklingsarbetet i Västerbotten
– Förberedande dialog med länets IFO-chefer
– Utvecklingsmedel från Uppdrag psykisk hälsa
– Två regionala utvecklingsledare på FoU Socialtjänst Region Västerbotten
– Stöd från SUF Kunskapscentrum
– Chefsdialoger
– Nätverksträffar
– Utbildning i PYC (utbildningsdagar och efterföljande metodstöd)
– Extra metodstöd inriktat på ärendehandledning
– Årshjul
– Digital plattform
– Månadsbrev

Den utvärdering som gjorts så här långt visar att kommunerna är mycket nöjda med hur utvecklingsarbetet har varit upplagt. FoU Socialtjänst har fått önskemål om att rigga fler satsningar på liknande sätt. Att det blivit så uppskattat tror Nanna och Agneta har flera förklaringar. De har haft ett systematiskt tillvägagångssätt och använt sig av Folkhälsomyndighetens checklista för implementering, fått stöd och haft möjlighet att bolla frågor med SUF Kunskapscentrum och så tror de också att deras olika bakgrunder i socialtjänst och habilitering har varit en lyckad kombination.

Vad händer efter utvecklingsprojektet?

Frågan är vad som händer nu när utvecklingsarbetet övergår i nästa fas? Det finns en del medel kvar från Uppdrag psykisk hälsa men därefter krävs annan finansiering.

– Jag tror att det är jätteviktigt att ingå i ett sammanhang, inte minst för de små kommunerna där det bara är en medarbetare som gjort en jätteresa. I större kommuner där flera medarbetare gått PYC-utbildningen är det inte lika sårbart när det regionala utvecklingsarbetet avslutas, säger Nanna.

Kommunernas önskelista

Cheferna i de deltagande kommunerna är tydliga med att PYC är en metod som berikar och att de vill fortsätta arbeta med den. Under hösten 2021 pågår planering för hur arbetet fortsättningsvis ska bedrivas. Kommunerna har bland annat pekat på följande behov:

• Det behövs kontinuerlig påfyllnad av kunskap om målgruppen och om PYC samt möjlighet till erfarenhetsutbyte.
• Fler verksamheter behöver information om att det här stödet finns och kan ges till föräldrar med kognitiva svårigheter.
• Kunskapen om målgruppen måste öka bland socialsekreterare och deras chefer.
• För att underlätta för föräldrarna skulle det behövas ett samarbete med habiliteringen och en samordning med andra aktörer som möter föräldrarna.
• Det krävs politisk förankring och prioritering.
• Cheferna måste fortsätta visa intresse, hålla i och hålla ut.
• Arbetet med uppföljning av öppenvårdsinsatser måste utvecklas för att man ska kunna visa på resultat. (Två kommuner kommer att delta i en utbildning i systematisk uppföljning hos FoU Socialtjänst och då bland annat följa upp PYC.)

Kommunerna önskar att FoU Socialtjänst ska fortsätta att stödja dem i implementeringen av PYC. Agneta och Nanna betonar att det är viktigt att implementeringen av PYC kompletteras med kompensatoriska insatser i alla verksamheter som möter föräldrar med kognitiva svårigheter.

– Kompetensen i hela socialtjänsten behöver stärkas. Hur lägger vi upp ett samtal, delger en utredning, kallar till möte? Hur bemöter vi de här föräldrarna? Det handlar om hur vi tänker på människor, säger Agneta.

Nyfiken på hur andra jobbar med PYC?
Läs det här reportaget från Eskilstuna:
”Den här gruppen föräldrar är större än man tror”