Reportage: PYC i Eskilstuna

”Den här gruppen föräldrar är större än man tror”

Föräldrar som har svårigheter som varken är uttalade eller dokumenterade kan vara en utmaning för socialtjänsten. Men sedan man i Eskilstuna började använda föräldrastödsprogrammet Parenting Young Children (PYC) så upplever familjebehandlarna att de når fram på ett annat sätt än tidigare och att de faktiskt kan ge föräldrarna ett anpassat stöd som stärker föräldrarna i deras föräldraförmåga.

Samtidigt kan det vara en utmaning att få kollegor inom andra delar av socialtjänsten att anamma en metod som på många sätt går på tvärs emot hur man brukar jobba med den här gruppen föräldrar.

Mikado Ylvén är enhetschef på Resursenheten Barn och familj på socialförvaltningen i Eskilstuna.

– Vi har genom åren stött på många ärenden där vi upplever att vi står och stampar utan att nå fram till föräldrarna. Vi tar ett steg framåt men två steg tillbaka. Föräldrarna har kognitiva svårigheter av något slag men ofta är de inte uttalade eller dokumenterade. Den här gruppen föräldrar är större än man tror, säger Mikado.  

På en konferens för några år sedan kom han i kontakt med PYC, som är en av få metoder som vänder sig till föräldrar med kognitiva svårigheter. Det blev början på Eskilstunas PYC-resa.

Detta är PYC
Parenting Young Children (PYC) är ett föräldrastödsprogram som används hemma hos föräldrar som behöver konkret, individuellt stöd. Det används i hemmet för att föräldern ska lära sig i den miljö där färdigheterna ska användas.

PYC är framtaget för att stärka föräldraförmåga inom tre huvudsakliga områden:
– positivt samspel mellan barn och förälder
– praktisk omvårdnad av barn (mat, sömn, hygien, hälsa)
– säkerhet i och utanför hemmet

PYC kan vara ett stöd för föräldrar med:
– intellektuell funktionsnedsättning
– låg IQ/svagbegåvning
– neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, t.ex. autism eller ADHD
– förvärvad hjärnskada

Våren 2018 gick familjebehandlarna Karin Schloesser Tarano och Linnea Johansson utbildningen för att bli PYC-handledare.

– Jag hade inte arbetat med personer med kognitiva svårigheter tidigare men jag har alltid varit intresserad av att jobba efter en metod. Utbildningen i PYC var väldigt konkret med mycket övningar och rollspel, berättar Karin.

Tydliga framsteg i relationen

Hennes första PYC-ärende blev en familj där barnet var placerat sedan länge. Karin ville se om umgänget och relationen mellan förälder och barn kunde utvecklas med hjälp av PYC.

– Genom lärandeträning (se faktaruta) och rollspel jobbade vi på för att samspelet mellan föräldern och barnet skulle bli bättre. Lärandeträningen hjälper mig att tydligt se var förälderns luckor finns. När vi hade jobbat tillsammans med PYC några månader sa föräldern såhär till mig: ”Men varför kommer du nu med detta? Jag hade behövt att du förklarade för mig såhär för längesedan.” PYC ledde i det här fallet till tydliga framsteg i relationen och i umgänget, berättar Karin.

Lärandeträning
En undervisningsstrategi för att öka kunskapen hos föräldern. Genom att urskilja vad som är bra och vad som inte är bra och varför så hjälper man föräldern med förståelse och bedömning. Exempel: Vad är ett nyttigt mellanmål och vad är inte ett nyttigt mellanmål och varför? PYC-handledaren lär ut och försäkrar sig om förälderns kunskap inom området.

Karin och Linnea har nu använt PYC för att ge stöd till föräldrar under två år. Ytterligare två av deras kollegor har senare gått PYC-utbildningen så idag är de fyra familjebehandlare i teamet som behärskar metoden.

– En utmaning är att kunna sätta fingret på vad det är som är svårt, särskilt när föräldern själv inte vet vad det är och inte har någon diagnos. Det är viktigt att kartlägga svårigheterna men också vad som inte är svårt, säger Karin.

“Många kände igen beskrivningen av föräldrarna”

En annan utmaning som hon möter är att få omvärlden att förstå vad PYC-interventionen innebär och hur den kan bidra till att föräldern utvecklar sitt föräldraskap.  

– Vi gjorde en slags PR-turné när vi hade gått utbildningen och var runt på utredningsenheten, mottagningsenheten, mödravårdscentralen och familjecentralerna. Jag upplevde att många kände igen beskrivningen av föräldrarna som skulle kunna vara hjälpta av PYC: föräldrar som har svårt att passa tider, som kan verka omotiverade, och så vidare. Att vi var runt och informerade har hjälpt oss att få kontakt med föräldrar, inte minst via familjecentralerna och det är bra. Ju tidigare vi kommer in desto bättre, säger Karin.

Vem kan använda PYC?
Yrkesverksamma som möter föräldrar med kognitiva svårigheter där det finns ett behov av att utveckla och stärka föräldrafärdigheter kan använda PYC. Programmet kan även användas med andra föräldrar om det finns behov av ett konkret, individuellt och hembaserat stöd.

Exempel på när PYC kan användas:
– Familjebehandlare, hemterapeuter, familjepedagoger med flera som har i uppdrag att ge föräldrastödjande insatser kan använda PYC.

– Boendestödjare som arbetar med personer som har barn kan genom PYC få praktisk och pedagogisk hjälp i att stödja föräldrar i deras hem kring behovsområden som även omfattar barnen.

– Personal på utredningshem kan använda PYC när förälder och barn är placerade där, bland annat för att få vetskap om hur föräldern kan tillgodogöra sig kunskap, träna färdigheter och omsätta dem i vardagen.

– På behandlingshem kan PYC användas för att bredda förälderns kunskaper om barns behov och ansvarsområden, träna in nödvändiga färdigheter och systematiskt följa upp tillämpningen och förälderns utveckling.

– PYC kan användas för att stödja föräldrar till gott umgänge när barnet är placerat i familjehem.

En särskilt viktig grupp att informera är de socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning.

–Vi träffade dem ganska tidigt för att presentera metoden. Det kan vara svårt att implementera tänket hos socialsekreterarna och få dem att ”köpa” metoden eftersom det kan vara svårt att förstå det här långsiktiga arbetet. Ofta vill man gärna att det ska ske utveckling väldigt fort. Men socialsekreterarna behöver veta att det tar tid och att PYC-arbetet sker i små utvecklingssteg, säger Mikado.

Under hösten 2020 ska Karin och hennes kollegor bjuda in alla barnföljare på socialförvaltningen som arbetar med barn som är familjehemsplacerade till fokusgrupper. Syftet är att sprida kunskap och öka förståelsen för hur det är att arbeta med föräldrar som har kognitiva svårigheter.

“Det här är lite av ett paradigmskifte”

– Sen får man räkna med att bli ifrågasatt ibland i dialog med socialsekreterare eller skolor, för det här är lite av ett paradigmskifte. Det är ett helt annat sätt att tänka på föräldrar. Det gamla synsättet har handlat om att det är föräldrarnas fel; om vi har blivit oroliga har man misslyckats som förälder och då ska man markera det. En orosanmälan utgår ifrån vad man inte kan och genomförandeplanen samma sak. Men det funkar inte för de här föräldrarna att tjata om vad de inte kan. Vi tar det från andra hållet. Man kan tycka att vi är blåögda när vi i en orolig situation pratar om vad föräldern kan och vi får verkligen förklara varför vi jobbar med beröm och med det man kan. Så småningom kommer vi till det man inte kan och till målen i genomförandeplanen men vi kan behöva börja med något som är viktigt för föräldern, säger Karin.

Mikado förstår att det kan bli en krock mellan två olika synsätt:

– När en metod som är ny för socialsekreterarna innehåller mycket positiv omformulering kan det uppstå en krock. De har ett problemfokuserat tänk, vilket är naturligt, för människor är hos dem för att något inte funkar. Därför behöver vi jobba med att förklara vårt perspektiv, säger Mikado.

Men vad är det då för resultat man kan åstadkomma med PYC – vad gör metoden för skillnad?

– PYC förbättrar relationen mellan förälder och barn och föräldern blir bättre på att se och bekräfta sitt barn. Det kan handla om praktisk omvårdnad också men ofta handlar det samtidigt om relationen. Att arbeta utifrån PYC-metodiken kan minska riskerna och öka skyddsfaktorerna när det gäller barnets utveckling. Sen ska man komma ihåg att trots att vi arbetar med föräldrar så är det i slutändan barnets välbefinnande som står i fokus. Vi vill göra skillnad för barnen och vi ser föräldrarna som en resurs i barnets liv, säger Karin.

Ett mer målgruppsanpassat stöd

Mikado menar att en stor skillnad är att föräldrarna får ett mer målgruppsanpassat stöd.

– Jag kan se att vi har uppmärksammat en målgrupp som vi inte så tydligt har sett tidigare och att föräldrarna nu får rätt bemötande. De fick stöd förut också men det var samma stöd som alla andra fick. Nu är det anpassat efter deras behov, säger Mikado.

Ett påtagligt bevis på detta är att föräldrarna är delaktiga – avbokningar är till exempel inte längre ett problem.

– Det är stor skillnad med den här insatsen jämfört med innan, då duckade de här föräldrarna ofta. De anmälde sig sjuka och så vidare men det sker inte längre. Det är en jättetydlig vinst med PYC, säger Mikado.

Hur kan PYC-arbetet bli hållbart över tid?

Så både han och Karin upplever att metoden gör skillnad. Men då uppstår nästa fråga: Hur gör de för att arbetet ska bli hållbart över tid och inte rinna ut i sanden?

– Hela första året kände jag mig så osäker. Därför är det jätteviktigt med metodstödet som ingår efter de första tre utbildningsdagarna och som ges vid sju tillfällen under ett år. Det kan vara svårt att veta när PYC passar och inte. Att få stöd i och diskutera den typen av frågor är viktigt. Efter metodstödet har vi fått fortsatt handledning. Det är viktigt för det är lätt att känna sig väldigt ensam, säger Karin.

Handledningen äger rum en gång i månaden och numera sker den via Skype, vilket alla inblandade tycker fungerar bra.

– För mig är det ett måste med handledning om vi ska ha en metod som ska finnas kvar. Har vi en metod som är manualstyrd måste vi ha handledning utifrån metoden annars tappar vi bort den, säger Mikado.

Förståelse i organisationen

Han framhåller att det, som alltid om en förändring ska få genomslag, är viktigt att det finns förståelse i organisationen och att det ges utrymme för att arbeta med metoden.

– Man behöver ha förankrat väl i ledningen så att det finns en acceptans för att PYC-arbetet måste få ta tid. Jag känner att det är okej uppifrån i organisationen för de vet att det är en målgrupp som finns hos oss och som behöver det här stödet, säger Mikado.

Det är också viktigt om arbetet ska bli långsiktigt hållbart att organisationen inte är för sårbar utan att flera medarbetare tillsammans blir bärare av metoden.

– Vi har fördelen av att personalen jobbar kvar och några som är trygga i metoden har fasat in nyutbildade, säger Mikado.

Framöver vill Karin och Mikado utveckla arbetet med PYC på olika sätt.

– Vi har pratat mycket om att knyta ihop PYC-handledarna med de som jobbar med att ge stöd i umgänge. De har sina respektive ärenden men vi har satt dem i samma team för att de ska ha närhet till varandra. Tanken är att det ska smitta av sig på umgängesstödjarna att tänka PYC så att fler förstår varför vi behöver använda metoden i umgängesärenden, säger Mikado.

Karins erfarenhet är att PYC kan vara till stor nytta vid umgänge.

– Det vi upptäcker när vi jobbar med PYC är att många av föräldrarna behöver struktur och tydlighet för att ha ett bra umgänge. Vi behöver göra det förståeligt för föräldrarna vad de faktiskt kan göra och bryta ner det i mindre mål som det går att jobba med, säger Karin.

På Karins önskelista står också att arbetet med föräldrarna ska utvecklas redan i utredningsskedet.

– I Eskilstuna har vi inget specifikt bedömningsinstrument för de här föräldrarna och de luckor som uppstår i utredningen hänger kvar under behandlingen. Jag skulle önska att vi kanske använde något instrument för att kartlägga vad föräldrarna kan och inte. Idag uppstår ibland luckor under utredningen som gör att vi i behandlingsskedet riskerar att både över- och underkompensera för föräldrarnas förmågor, säger Karin.

Mikado är inne på att det kan finnas vinster i att PYC-handledarna kommer in tidigt i utredningen när man misstänker kognitiva svårigheter.

Mycket erfarenhet på bara några år

Så det finns saker att vidareutveckla. Samtidigt har Eskilstuna på bara några år skaffat sig mycket erfarenhet och kommit långt. På frågan om de har några ytterligare tips till andra verksamheter som funderar över att börja använda PYC svarar de så här:

– Är jag inte strukturerad som behandlare är det svårt med PYC. Metoden funkar nog mindre bra för behandlare som mer jobbar på magkänsla, säger Mikado.

Karin, som själv trivs med det strukturerade arbetssättet, nickar instämmande. Hon framhåller också PYC-handledarens egen inställning:

– Jag tänker att man ska brinna för att vilja förändra situationen för föräldrar med kognitiva svårigheter. Jag inser att det finns fördomar många gånger och föräldrarna får kämpa men man kan faktiskt vara en hjälp på vägen att förbättra situationen för dem, och viktigast av allt, för deras barn.

PYC utvärderas
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) beviljade i maj 2020 ett anslag på 5,9 miljoner kronor för att PYC ska utvärderas. Thomas Strandberg, professor i socialt arbete vid Högskolan Dalarna leder arbetet som inkluderar forskare från Högskolan i Dalarna, Mälardalens högskola, Uppsala universitet, Örebro universitet och Stockholms universitet. Det är ett tvärvetenskapligt projekt som även involverar brukarorganisationer, praktiskt yrkesverksamma från socialtjänsten samt SUF-Kunskapscentrum, Region Uppsala.

Forskningsprojektet har fyra spår:
– Föräldrarnas lyhördhet gentemot sina barns signaler, före och efter deltagande i PYC.
– Effekt av interventionen med avseende på måluppfyllelse i ökad föräldraförmåga, förälders egen-effektivitet, barnets psykiska hälsa och kostnadseffektivitet.
– Föräldrarnas erfarenheter av PYC-stödet. –    Intervjuer med barn om deras erfarenheter av sina familjerelationer och vardagsliv före och efter PYC.

Om PYC-utbildningen
Grundutbildningen för att bli PYC-handledare omfattar tre heldagar med föreläsningar och praktiska övningar. Därefter följer metodstöd vid sammanlagt sju tillfällen. För att få ett intyg på att man har gått grundutbildningen är det obligatoriskt att närvara på minst fem av de sju metodstödsträffarna.

Nyfiken på hur andra jobbar med PYC? Läs det här reportaget från Västerbotten:
“Vi märker att ni har träffat våra chefer”